Tecken på att adhd kan bo i dig.

Jag tänkte skriva lite om hur det hela börjar.

Alla vi som har ADHD utan uppenbar hyperaktivitet, hur kom vi fram till det egentligen, kan man undra.

För min del har jag alltid vetat att jag är annorlunda. ALLTID. Men inte på vilket sätt. Högstadiet var en fasa av utanförskap som jag ännu inte kommit över. Gymnasiet var bättre, men det fanns ju fortfarande saker jag inte klarade av; koncentrera mig på tråkiga lektioner, orka med en hel skoldag utan att sova när jag kom hem, att lämna in saker färdiga i tid, att göra läxor, att plugga till prov, att orka med alla ämnen och att ha ett socialt liv och att komma överens med mina föräldrar. Men ADHD visste jag inget om på den tiden.

Hundra gånger svårare blev livet när gymnasietiden var över och jag skulle klara mig själv och vara vuxen. Av någon anledning flyttade jag hemifrån redan på hösten samma år som jag tog studenten. I retrospekt hade jag helt klart mått bättre av att vänta, men det tyckte jag absolut inte då. Otålig, ni vet.

Tog inte många år innan jag fick min första depression, som aldrig blev skriven i klartext eller behandlad.

Tragglade med att få fullständigt gymnasiebetyg i många år. Jobbade även som förskolevikarie, städare, inom vården. Läste till slut filosofi och matte b med rätt lärare och då klarade jag det med VG i båda ämnena.

Kom till högskolan. Första kursen jag läste; Engelska A, var superrolig. Jag gillade allt och det var lagom svårighetsnivå. VG. Engelska B- G. Engelska C- från betyget E och uppåt. Läste även litteraturvetenskap, svenska språket och kreativt skrivande med varierande resultat (Goda betyg i det som var roligt och lätt, knappt godkänt i allt som var tråkigt och svårt.)

Skrev klart min C-uppsats några år för sent och kom till slut in på B&I på Uppsala universitet. Låtsades plugga första året, kunde ej fortsätta med år två på grund av för få godkända kurser. Fick göra studieuppehåll och blev på vårterminen sjukskriven för depression.

Avlägsnade alla måsten. Lät mina överlevnadsstrategier och överkompensationer, metoder och system för att klara av livet falla. Släppte fasaden.

Insåg alltmedan tiden gick att en depression inte var svar nog, det fanns något mer som störde och förstörde. Kände igen mig i symtomen för ADD, vilket min bror sedan blev diagnostiserad med. Talade med HC-läkare om det och fick en remiss till allmänpsyk och resten är, som man säger, historia.

Men för att sammanfatta- tecken på att adhd kan bo i dig:

*Du känner eller har alltid känt att du är ospecifierat annorlunda. Du blir kallad egensinning, udda, utanför, blyg, tyst.

*Du har problem med det sociala livet i skolan och på fritiden.

*Du får raseriutbrott hemma men aldrig någon annanstans.

*Du stannar gärna hemma från skolan.

*Du har problem med skolarbetet och att lyssna.

*Du pratar aldrig självmant på lektionerna.

*Du är väldigt duktig i vissa ämnen och kan ingenting i andra.

*Puberteten var en förskräcklig tid.

*Du har återkommande depressioner.

*Du har känt dig misslyckad större delen av ditt vuxna liv.

*Du har mindre energi än andra. Det där drivet som många andra har, det har du aldrig känt.

*Du är inte på samma plats i livet som andra i din ålder. Inget fast jobb, inget giftermål, inget barn, ingen vettig ekonomi.

Om svaret på de flesta av dessa frågor är JA, finns möjligheten/risken att du kan ha ADHD. 

Jag är dock ingen expert, utan det krävs mycket större utredning för att komma fram till eventuell diagnos. Se detta som en första fingervisning.

Annonser

2 thoughts on “Tecken på att adhd kan bo i dig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s